Dagens utmaning handlade om att nå upp, en liten bit till bara. Att sträcka på sig, att både ben och armar blir något längre för varje utsträckning vi gör. Idag har vi fått testa bergsklättring. Himmel så kul det var!
Stormvindar på fjället stoppade inte oss
En rätt blöt och lerig stig leder oss in i naturreservatet där Friluftsfrämjandets klätteravdelning fått tillstånd att köra bergsklättring under ledarveckan. Ett gäng kompetenta lugna ledare möter oss pirriga och lite stirriga familjer som lyckats fått någon av de åtråvärda platserna under dagarna. Uppe på fjället blåser det kallt men här i skydd av bergsklippor och skog kan vi i godan ro njuta av både matsäck, utsikt och en ordentlig genomgång av säkerheten.
Det är inte bara
För det är verkligen inte bara. Det är ett litet område som vi får röra oss inom utan hjälm. Annars är det skydd för huvudet som gäller och alla kliver vi runt snyggt instuckna som kasslerbitar i selen som är vår grund för all säkerhet.
Vi vill så gärna nå upp. En liten bit till bara…
Tre olika leder är riggade och vi får prova dem alla om vi vill. Och sen får vi klättra. Och vi klättrar! Upp. Når lite längre med trygga instruktörers tips nedanför. Hejarop från nyblivna vänner runt omkring. Spontana applåder och upphetsat småprat sinsemellan.
Vilken härlig eftermiddag vi fick!
Nu vet vi inte riktigt vart det går att klättra utomhus i Åmålstrakten men vi kommer hålla ögonen öppna för vi skulle sååååå gärna vilja göra det igen! Tipsa oss gärna 😉