Att välja en livsstil som passar familjen

Just nu delas det på sociala medier hej vilt inlägg om att en ”minsann inte ska skuldbelägga föräldrar för att de längtar tillbaka till rutiner, till att barnen ska börja skola/barnomsorg igen och att det faktiskt inte alls är så lätt att vara med sin familj en hel sommar”

 

Men va?!

Vad är det är för konstig kultur som håller på att sprida sig bland föräldrar just nu? Att det minsann inte kan vara så perfekt utan att det anses vara mer mänskligt/ärligt när någon uttrycker att de ser fram emot att barnen, och oftast även partnern, återgår till att vara borta hela dagarna…

 

Protest!

Vi är väldigt långt ifrån att vara perfekta. Väldigt, väldigt långt ifrån vilket många av våra nära och kära kan intyga…

  • Vi har det ofta stökigt, ingen av oss gillar särskilt mycket att städa och det märks hemma. Dessutom har vi alltid prylar som är påväg någon annanstans…
  • Det kan bli skrik och bråk hemma och det är lätt att identifiera när detta händer då det nästan uteslutande beror det på när våra barn, eller vi vuxna, är hungriga eller trötta.
  • Vår familj har inga problem med härvaro, tvärtom så väljer vi oftast det som känns kul och bra för stunden så en hel hög ”måsten” blir liggande på hög. Länge. Ibland mycket länge.

 

20160424_133322_b

 

Men vi trivs med varandras sällskap, vi njuter av att uppleva saker tillsammans. Impulsen att göra något med någon, eller alla, i familjen är stark och den vinner oftast. Den här sommaren har varit underbar! Tillsammans har vi varit på en rad microäventyr, alla ser vi de utflykter, de aktiviteter vi gör ihop, som det som är kärnan i en dag.

 

unnamedb

 

De där måstena med matlagning, fixa de där sista listerna efter renoveringen, klippa gräset, tvätthögen, städa med mera är sällsynta och väljs allt som oftast bort om något som kan erbjuda upplevelser tillsammans kommer emellan.

 

Ja, mat får vi ju i oss men det är kanske inte lika genomtänkta, vällagade middagar som stått på bordet i sommar utan mat är till för att se till att vi orkar fortsätta våra äventyr men näringsriktigt, varierat får det bli när det är rutin och vardag igen. Som vi för övrigt uppskattar det också, det hade inte gått att leva så här jämt, för oss i alla fall…

 

20160811_125724_b

 

Vad gör vi då?

Ja, vad gör vi?

Som vuxen har vi ett, för oss självklart, ansvar för

  1. Förberedelser: att ”hypea” de aktiviteter vi ska göra, engagera dem och berätta om kommande aktiviteter på ett spännande sätt och diskuterar med dem om vad vi kan göra, var och hur osv. Bilder, sånger, böcker/texter – ja allt som kan knyta an till det vi ska göra, oavsett vad det är vi ska göra. De som vill kan ju googla KASAM, känslan av sammanhang 😉

 

  1. Mat och sömn; låter enkelt men det här är de gånger som vår familj får sammanbrott, det är till och med så att vi har ett hos oss vedertaget uttryck: barnbakis. Det innebär att de har varit med om för mycket, sovit för lite, ätit fel/för lite eller liknande saker som saknas från behovstrappans första steg och att det märks genom att de är lättretliga, kan bryta ihop för minsta grej eller får utbrott som är helt oproportionella till situationen. Ibland väljer vi aktivt att det kommer få bli en sådan dag, när vi ser att barnen och vi har en stor vinst i att de t.ex få vara uppe längre en kväll utav olika anledningar. Men då kan vi heller inte bli arga på dem för det – då är det upp till oss föräldrar att hantera!

 

regnätandeb kräftskivab

 

 

  1. Föräldradeltagande: vi är med vi också, vi visar hur intressant det är eller hur kul vi tycker det är. Att fråga barnen frågor om det hela, att de får berätta, att vi gör det tillsammans. Det innebär att vi ibland får sätta oss i situationer vi kanske inte är helt bekväma i…

 

  1. Strategier: Shit happens, hela tiden… Det kan ju vara så att det är en vuxen som har en skitdag och då gäller det även att ha en strategi för hur vi hjälper varandra samt helt enkelt förklarar för barnen att det är en dålig dag…

 

Tid och val

Nu är vi absolut inte ute efter att skriva någon på näsan om hur deras vardag ska vara, vi vet ingenting om vad ni har för svårigheter som ni kämpar med! Och det är inte lätt, det ska gudarna veta, men det är ändå ett val som vi som föräldrar gör hur vi väljer att se på situationen. En källa till att behålla vår ”föräldrafilosofi” är Petra Krantz Lindgren och hennes blogg En annan du (blev visst ett bloggtips så här mitt i svadan)

 

MEN vi känner ändå att det är viktigt att uppmärksamma det här skuldbeläggandet av oss som faktiskt gjort sådana val som gett oss den tillvaro och vardag som vi önskar – det behöver inte alltid handla om förskönande inlägg i olika sociala medier utan det kan faktiskt, hemska tanke…, vara så att den här familjen har det såhär. För att vi har gjort val som funkar för oss.

 

andreasgretanb elinirmab

 

Och för oss handlar det om TID. Tid tillsammans, tid för det vi vill göra, att tiden är värdefull och bör hanteras varsamt. Och vi pratar med våra barn, vi förklarar och funderar tillsammans med dem. Priset vi betalar är leriga tassavtryck på golvet, höghushöjd på smutstvätt, belamrade köksbänkar med disk – ja, kommer man till Åmålsfamiljen så får man liksom stå ut med vissa saker…

 

kaos

 

Men vi tar oss gärna en fikastund med goda vänner och en hel del härvaroaktiviteter 🙂

 

20160716_122748_b

4 tankar om “Att välja en livsstil som passar familjen

  1. Klockrent!! Precis som hemma hos oss:)???? och ett för mig självklart val även om disken som står upp till taket sticker i ögonen och klädkammaren inte går att öppna utan att ren ovikt tvätt väller ut på hallgolvet:). Men vilka minnen vi skapar och hur härligt har vi inte det:).

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.