En varm sommarkväll i juli så blir det ett semispontant friluftsäventyr med några vänner, de bjuder med oss till ett av deras smultronställen som ger oss en kulinarisk eftermiddag med en magnifik solnedgång. Ni vet, sommarmagi.
Det som är en styrka här i Dalsland är att friluftslivet är så nära, så tillgänglig. Perfekt för en stor barnfamilj som även om vi nu sakta men säkert lär oss vad vi ska ha med oss ändå släpar på väldigt mycket packning. Det är sovsäckar, mat, badkläder, handdukar, tandborstar, kuddar, hundmat, kikare, extrakläder och så vidare… Så vi kan ta bilen nästan hela vägen ut, det är visserligen små, dammiga grusvägar men att med en vandring på ett par hundra meter komma till en plats som känns mitt ute i vildmarken skapar något speciellt för oss alla. Känslan av att verkligen vara utelämnad till naturens krafter är verkligen mäktigt. Även om vi har bilen inom springavstånd.
Allt smakar underbart när man är utomhus
Våra vänner har gjort en första tur dit tidigare samma dag och satt upp tältet på sitt favoritställe som är en liten udde där vi kan njuta av både soluppgång och solnedgång vilket vi verkligen fick!
Det vi fick ansvar för var att tänka till kring mat och eftersom vi sedan länge sneglat en del på inspirerande friluftskockar så hade vi en del saker vi ville prova… Vi har ju bara släpat med vårt stormkök och vår stekhäll tidigare men när vännerna visar sig även ha flera olika gasolkök så gick vi loss ordentligt 🙂
Vi fixade med grönsaker, nyplockade kantareller, fint ekologiskt närodlat nötkött och kryddor för en pytt.
Efter ett snabbt dopp blev det som kvällsmat pannkakor till vilka barnen plockade bär så att vi kunde koka egen sylt.
Till frukost förberedde vi, inspirerade av vårt besök hos Håkan på Åre Igloo, jämtländskt mjukt tunnbröd som vi stekte på hällen och med den närhet vi hade till hemmet så kostade vi på oss att dra med smör och marmelad som smälte ihop gött på det varma brödet. Att avnjuta nybakt bröd i en hängmatta mitt ute i naturen…
De mjuka stenarna längs med vattenkanten satte igång kreativiteten så barnen såg vi bara på håll, de lekte allt från rymdäventyr till koja.
Hundarna sprang busande mellan barnen och oss vuxna som satt på vår udde och bara njöt av vår kaffekopp, friden och att inte göra något alls medan solen sakta sjönk vid horisonten.
Ni vet, det där perfekta ögonblicket. Vi upplevde det där och då. Tillsammans med familjen och med väldigt fina vänner. Kanske det kallas lycka.