Dagen då vi skulle ge oss av. Äntligen skulle vi åka till vårt älskade Lofsdalen för två veckors sportlov. Men så blev allt lite upp-och-nervänt. Lillebror är hos biologiska mamman och drar på sig magsjuka (här kan ni läsa om när vi bestämde oss att bli familjehem). Jaha. Hur gör vi då? Efter flera diskussioner fram och tillbaka så bestämmer vi oss för att vänta på lite rådgivning från socialtjänsten. Alltså kan vi inte åka söndag morgon som planerat utan det blir en dag hemma. En strålande dag. Fullt av att göra ingenting. Kan det bli bättre?!
Sol och tid = utefika
Lång sovmorgon och lika lång frukost inleder dagen. Solen letar sig in genom fönstren och lockar ut barnen på en upptäcktsfärd i vårt nya kvarter.
Testar utegymmet som är precis bakom vårt hus
Mamma Elin tar hunden på långpromenad. Efter en stund sammanstrålar vi alla vid huset igen och pappa Andreas överraskar alla med att ha packat ihop lite fika för en spontan tur ner till sjön!
Så enkelt, så mysigt
Bara cirka 400 meter från oss har vi Örnäs Camping som ligger precis utmed Vänern. Under vintern har de byggt en bastustuga precis vid vattnet och utanför den står det en utemöbel. Där slår vi oss ner. Barnen kikar lite i området medan vi vuxna dukar upp. Inget fancy pancy utan lite varm dryck, juice och mammas mormors berömda ”misslyckad Baron” (liknande Silviakaka) och några digestivekex. Men det blir ändå himla mysigt. Värmande sol, glittrande vatten och massor av tid. Vi njuter av vårkänslor samtidigt som vi diskuterar om det egentligen är bra med vår redan i februari…
Lekfullhet kommer med tid
När vi fikat färdigt börjar barnen leka bland stenarna. Vi vuxna fortsätter prata om klimatförändringar, packlistor inför sportlovet och vänskap. Sitta och bara göra ingenting. Efter en stund lockas även vi ner bland stenarna och med tiden kom lekfullheten. Det blir bus med lycklig hund och ingen har särskilt bråttom hem…